Wish you were here…

Pink floyd, wish you were here… Fast tyngre än så. Ibland i Alla fall.

 Så var dagen J över och barnen sover som två Ukrainska gruvarbetare efter ett dygns skift med polarna. E har tagit kvälls duschen utan att dammsuga. livet är tillbaka stabilt. Nu börjar laddningen inför morgondagen då det skall vara kamp om lego klossarna och så klart ett par skott i kassen. Gångarna skall skottas då gårdagen ej bjöd  på tid till skotta pga Bak och stoj, attans så gott brödet smakade.  Nu blir det kojs och en extra kvälls kram till Grevinnan, baronessan,husan, hjälten , underbara, arga , sköna, fina frun i huset. Först blir det ett par tysta minuter vid musik spelaren och tankar ett par år bakåt. Då farsan var i gång för fullo. HELVETE vad det känns dagar som dessa. Saknad och sorg, saknad och smärta. Lisa säger att han bor i huset i himlen med dom andra döda. Jo visst , men vore gott om han varit i vår stuga i stället. Lite mysigare liksom. Skiftar spår i datorn och hakar på Led Zeppelin och Stairway to Heaven. Hoppas man hittar den stegen till Stig. Saknar dig Pappa, mer än någonsin. Saknar dig massor, tror du vet det visserligen men skönt att få ner det på print. Skönt bara.  Wille hade också velat ha dig här mer än väl… Nu får vi sluta för kvällen men avslutningen Heroes med Bowie.  Du var MIN hjälte. Nu har jag nya hjältar men du är ALLTID på min hall of fame. Kram i stugan pappa och god natt.